Många lärdomar från 15 år av att driva en bro

Bron var på plats, nu skulle trafiken strömma till och integrationen gå av sig själv. Riktigt så blev det nu inte. Det var mycket trögare. För Øresundsbro Konsortiet, som äger och driver bron, har de första 15 åren varit en resa som gett många lärdomar.

När byggentreprenörerna lagt sista handen vid Øresundsförbindelsen, överlämnades den till det dansk-svenska Øresundsbro Konsortiet. Dess uppdrag är att äga och driva bron. Bron är inte byggd med statliga medel, utan med lån. Idén är att användarna, inte skattebetalarna, ska betala den över en tid på 30 år.

Caroline Ullman-Hammer är VD sedan 2007. Hon berättar om ett företag som mött många förändringar i omvärlden som påverkat verksamheten genom åren.

– När bron skulle öppna var förväntningarna enorma och självförtroendet stort. Byggeriet hade varit oerhört kompetent och nu skulle konsortiet sätta det hela på plats. Integrationen skulle ta fart och människor skulle genast börja bo och arbeta på tvärs över sundet, lite som det varit med Storebaeltsbron. Men vid den fanns redan en marknad, här skulle en ny region byggas upp. Och det gick inte riktigt så fort som man tänkt.

I konsortiets allra första årsrapport för 2000 konstaterar man att trafiken över Öresund totalt sett ökat med 61 procent (inräknat färjetrafiken) under brons första halvår. Konsortiet är nöjt med utvecklingen.

Därefter gick det inte riktigt lika snabbt, vilket man konstaterar i årsrapporten redan året därpå.

”En av de viktigaste erfarenheterna av ett och ett halvt års drift är att framväxten av en Öresundsregion, som direkt avspeglas i trafikutvecklingen över Öresund, tar tid och kräver ett tålmodigt arbete”, konstaterar konsortiet i årsredovisningen för 2001. Den dagliga trafiken var då ungefär 8.000 bilar (idag 19.000).

Därefter ökade trafiken med 10-17 procent varje år fram till 2007. 2008 kom den ekonomiska krisen. Då gick trafiken tillbaka, framför allt för att pendlingen minskade.

Trafik år 2000 til 2014

– Som företag fick vi tänka till. Hur kan vi som verksamhet skapa förutsättningar för resandet? berättar Caroline Ullman-Hammer.

Redan tidigare hade man satsat på differentierade produkter för olika trafikgrupper. Nu bestämde man sig för att lägga starkare fokus på fritids- och frakttrafiken. Det gav resultat.

Fritid och frakt tog bron genom krisen
Redan från allra första början, när bron öppnade, stod klart att frakttrafiken var en viktig del av verksamheten. Frakttrafik ger stora inkomster och är viktig för samhället, förklarar Caroline Ullman-Hammer.

– Osmidiga transportsystem kan hämma utvecklingen för länder som har så stor handel som Sverige och Danmark. Frakttrafiken är en grundpelare. Den ökar också hela tiden, när länderna ökar sin handel. För fraktföretagen är det viktigt att det går att genomföra transporterna så smidigt som möjligt. Bron är en snabb och enkel väg, med hög tillgänglighet. 2001 nådde vi upp till 31 procent av fraktmarknaden över sundet, men tack vare försäljningsarbete har vi idag 53 procent.

Fritidstrafiken, med avtalet BroPass, är också en framgångssaga. 2014 hade 330.000 hushåll i regionen skaffat BroPass. Svenskarnas intresse för att åka till Köpenhamn avtar inte. Danskar upptäcker alltmer av t.ex shopping och friluftsliv på svenska sidan.

Caroline Ullman-Hammer konstaterar att konsortiets verksamhet påverkas mycket av förhållanden och konjunkturer i omvärlden. Det är en styrka att lyssna av och våga tänka nytt, att inte slå sig till ro och ta något för givet. Integrationen kan gå snabbare ibland och långsammare ibland, men den pågår hela tiden. Caroline Ullman-Hammer tror att det som händer framöver är att pendlingen tar fart igen.

– En högkonjunktur i Danmark kommer öka behovet av arbetskraft. Stigande bostadspriser i Köpenhamn gör det till en av världens dyraste städer idag, så boende i Sverige kommer bli attraktivt för danskar igen. De många lärosätena lockar studenter till regionen. Idag är det många som studerat i Skåne som väljer att flytta till Stockholm. I framtiden kanske strömmarna går mer över sundet.  Etableringar av internationella verksamheter i regionen kommer också locka människor som kan välja att bo och arbeta på vardera sidan Öresund.

2014 såg Øresundsbron för första gången sedan 2009 en ökning av den totala vägtrafiken.

Järnvägen viktig del
Øresundsbron är både en järnväg och en motorväg. Det är på vägtrafiken som Øresundsbro Konsortiet kan påverka och öka intäkterna. Järnvägstrafiken ger en fast summa från Trafikverket och Banedanmark. Summan regleras varje år efter inflationen och påverkas alltså inte av antal tåg eller resenärer.

– Förbindelsen är en helhet, där järnvägen är mycket viktig, inte minst för att knyta samman städerna. Olika färdmedel passar olika grupper i olika livssituationer. Då är det bra att det finns flera färdsätt, det stimulerar det totala resandet. Du kanske börjar som ung idag att resa över med tåget till studier eller vänner. Du lär känna andra sidan och hittar ett jobb där, då kanske du kör bil. Eller skaffar du kanske ett boende på andra sidan. Du tar med familjen på en resa över sundet på fritiden. Motorvägs- och järnvägstrafik kompletterar varandra.

När den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält öppnar, blir järnvägen ännu viktigare, menar Caroline Ullman-Hammer.

– Diskussionerna om järnvägens utbyggnad borde föras mer över landsgränserna än de gör idag. Nya planer, högre hastigheter och tillgänglighet är exempel på saker som kan öppna stora möjligheter för oss i Norden att så smidigt som möjligt resa ner i Europa eller omvänt.

  


 

Finansiella fakta om konsortiet:
Øresundsbro Konsortiets resultat 2014 (före värdeförändring) blev 783 milj DKK, vilket är en ökning med 186 milj DKK jämfört med året innan.

Konsortiets beräknar enligt 2014 års prognos att lånen kommer vara återbetalda år 2033 (därefter ska lånen för landanläggningarna betalas).

Läs mer i
Øresundsbron och regionen 15 år
Årsredovisningar 2000-2014

 

 

Text: Sanna Holmqvist